Min LEDIGA dag

Åh, vilken perfekt dag jag har haft hittills!...och här delar jag med mig av den till er:

07.50 Jag vaknar av alarmet och vet direkt vad jag måste göra. Slänger mig ner framför datorn för att leta upp numret till Näsets läkargrupp i Skanör. Just precis när jag kommit in på Internet och Googles söksida så hänger datorn upp sig och jag rusar ner för trappan för att leta reda på närmsta telefonkatalog. Problemet är att jag ännu inte lärt mig hur jag hittar rätt i en sådan. Jag tillhör ju generationen som lärt sig att söka efter allting på Internet, så därför blir det kris när inte saker och ting fungerar som de ska. Lyckas till slut hitta numret jag söker och skyndar mig att slå in det på telefonen.

08.03 Jag får reda på att jag blivit placerad som nummer 7 i kön. Ingen fara, tänker jag. Det här kommer att gå snabbt. Nu har jag gott om tid på mig att fundera ut hur jag ska formulera det sjukdomstillstånd jag lider av.

08.10 Jag har nu nått plats nummer 1 och har hittat en, för mig, vettig förklaring till varför jag behöver söka vård.

08.15 Jag är fortfarande nästa på tur att få prata, men den framför mig verkar ta god tid på sig. Återigen rabblar jag inne i mitt huvud, det jag ska säga när jag väl kommer fram. Kommer personen på andra sidan luren tycka att det är tillräckligt med illavarslande symptom för att ge mig en akuttid?! Jag kanske borde lägga på och inte riskera att besvära vederbörande i det nog så stressiga morgonarbetet med alla telefonsamtal?! Om jag tänker efter så känner jag mig nästintill frisk.

08.20(cirka) Äntligen är det min tur och en vänlig röst presenterar sig och undrar vad som fattas mig. Jag berättar om mina problem och hoppas på förståelse. Det får jag och kvinnan i luren ger mig förslag på olika tider under eftermiddagen då jag kan få träffa någon av läkarna. Trött som jag är så väljer jag en av de sista tiderna de har, d.v.s. 17.00. Då finns det nog med tid för att somna om och få sig en sovmorgon.

11.15 Alarmet har ringt, säkert två, tre gånger, men jag har inte brytt mig om det. Nu börjar jag inse att det kan vara en idé att pallra sig upp för att "ta tag i dagen".

11.25 Jag stiger upp och går nerför trappan för att äta lite "frukost". Påminner mig själv om att jag verkligen är LEDIG idag. Vilken känsla!...som om det var helg.

13.20 Den där lugna, avspända stämningen förvandlas till en aningen stressig tillvaro då det har blivit dags att köra brorsan till tågstationen.

13.30 Oj, säger brorsan, det blir nog inte tåget som går 31 då! Det var ju tur att han tänkte sig ett tåg tidigare än det han verkligen behövde ta.

13.43 Vi är framme på Svågertorp och brorsan hoppar ur bilen, tar sin väska, säger åt oss att ha det bra och lovar att han ska höra av sig då han kommer fram till Italien. Han springer bort till biljettautomaten och vi väntar tills vi ser att han fortsätter vidare mot tågen.

14.30 Efter att vi lämnade av brorsan, bestämde jag och mamma oss för att åka och besöka mormor. Innan vi kunde gå in dit var mamma tvungen att ta bort en massa snö från bilen. (Den snön åkte kana nerför bilfönstret längst fram så mamma såg ingenting en stund innan vi skulle parkera utanför hemmet där mormor bor. Men till slut så såg bilen ut som vanligt igen och vi kunde göra det vi hade tänkt.) Mormor blir glad att vi kommer och vi sitter där nån timme och pratar om "ditt och datt". Härliga mormor, med glimten i ögat!

15.30 Vi lämnar mormor och åker hem. Nu är det 1 och en halv timme till jag ska vara hos läkaren. Jag vankar av och an i huset. Med tanke på att jag ska göra ett urinprov då jag kommer dit så får jag inte besöka toaletten hemma.

16.00 Varför drack jag det där extra glaset med tranbärsdryck?! Det hade ju räckt med drickat jag fick i mig vid lunch. Äter några nachoschips, för äta kan jag ju göra. Ett par Cloetta Center går också ner. Det blir några till därefter och jag känner att jag är värd det i allt mitt kämpande. Men snart är klockan 17 och då kommer jag få tillbaka mitt "vanliga" liv igen. Ett liv där det är tillåtet att gå på toaletten när man vill.

16.40 Börjar förbereda mig för att åka ner till Skanör när mamma plötsligt kommer ihåg att hon lagt några träbestick i blöt i diskhon. Typiskt!

16.45 Vi har fortfarande inte satt oss i bilen för att åka. Jag börjar bli nervös...och därmed ännu mer kissnödig. Med ytterkläder på ropar jag på mamma ännu en gång att vi börjar få bråttom och hon säger att hon ska ge upp disken nu.

17.00 Jag vet vad ni tänker och ni har helt rätt; vi är INTE framme i Skanör än. Det tar närmre en kvart att köra dit(om man har otur och måste stanna för rött ljus och har en riktig "fisare" framför sig på vägbanan). Tusan också! Jag som tycker att det är så pinsamt att komma för sent.

17.03 Vi är precis utanför Näsets läkargrupp. Jag hoppar ur bilen så fort den stannar och skyndar mig in. Puh! Damen i receptionen ser inte alltför irriterad ut. Vilken tur jag har! Hon tar betalt och säger sedan åt mig att sätta mig ner.

17.30 Jag och läkaren sitter och pratar ingående om penicillinallergi, som att vi båda hade all tid i världen...när hon plötsligt kommer på att Apoteket stänger klockan 18 och jag behöver få tag på min medicin. För visst har jag fått en urinvägsinfektion.

Fick tag på medicinen innan Apoteket stängde, men det var precis det. Sen blev jag chockad över priset; 20 kr! Man tackar! Det är i och för sig en kur på 5 dagar bara, men jag hade ändå räknat med någon tjugolapp till...minst.
Sen jag kom hem har jag mest tagit det lugnt och jag har tänkt att fortsätta resten av kvällen på samma sätt. Anna Pihl och alla uppdrag hon kan tänkas få på halsen är det jag tänker vila ögonen på under en stund framöver.
När det sen blir dags att lägga sig kan jag göra det med en trygghet jag inte känt på ett par veckor; nämligen med vetskapen att jag nu vet vad jag har drabbats av och att jag fått hjälp. Det var det bästa som kunde hända den här dagen.

Har ni haft en lika händelserik dag? ;)

Pöss